CRO är en förkortning för ”Conversation rate optimization” som på svenska brukar översättas till konverteringsoptimering. Att som företag se över, och helst förbättra, sin CRO innebär därmed ökad försäljning.
Hur beräknas CRO?
En E-handlare säljer T-shirts där kunden själv kan skapa eget tryck. Ägarna ser via Google Analytics att väldigt många är inne på butikens hemsida varje dag men att väldigt få lägger en order. Ett snitt över tre månader visar att de i genomsnitt har 10 000 besökare per dag men bara 30 försäljningar. Det betyder att de har en CRO på 0,3 % vilket är mycket lågt för en E-butik. CRO räknas alltså ut genom att ta antalet försäljningar dividerat på antal besökare. Siffran svarar på frågan ”hur stor andel köper av de som besöker sidan?”.
Många ögonshoppar
Det finns ingen E-butik som har 100 % CRO. Det skulle i så fall innebära att varje enskilt besök till sidan skulle resultera i ett köp. De flesta besöker E-butiker för att ”ögonshoppa”, söka information, jämföra priser osv.
Men det finns även personer som hittar vad de söker och påbörjar en varukorg men sedan avbryter ett köp. I detta fall kan det vara en svår betalningsprocess som drar ner företagets CRO. Genom att följa flödet från att besökarna kommer in på sidan, till att ordern är betald, blir det lättare att hitta så kallade ”stoppklossar”. För att nå en hög konverteringsgrad krävs exempelvis:
- Lätt att hitta de produkter som söks
- Tydliga priser
- Lätthanterlig kassa
- Mobilvänlig sida
Verktyg för att förbättra
Alla företag tjänar på att förbättra sin CRO – däremot kan vägen dit se mycket olika ut beroende på vad som säljs och vad statistiken avslöjar för problem med sidan.
Första steget är därför alltid att samla statistik som påvisar hur hög CRO som företaget har samt vilka sidor som besökarna har varit på när de lämnat webbplatsen. Är det exempelvis många som lämnar sidan när de är i kassan är det något som bör förbättras där rent användarvänligt.
Det finns sedan mängder av tester och verktyg att använda för att tydligt hitta vad det är som gör att besökarna inte handlar och hur detta kan åtgärdas. Exempelvis finns program som spårar var besökarna klickar på en hemsida, vilka undersidor de besöker, hur länge de är på webbplatsen och vilka sökord som de använt för att komma dit.